foto från maijaifilms.com

Playing Warriors – recension

I går var vi och såg ”Playing Warriors” på filmfestivalen. Här kommer en liten recension.

2

Playing Warriors hade sin internationella premiär på Göteborgs Filmfestival och är också delfinansierad via filmfestivalen och SIDA. Den handlar om kvinnor i Zimbabwe och om hur dagens unga revolterar mot det traditionella samhället. I centrum finns karriärkvinnan Nyarai, som trots sina yrkesframgångar stöter på patrull hemma. Hennes mamma vill mest av allt se henne gift, så hon slipper höra att hon uppfostrat sin dotter fel.

Nyarai vill inte gifta sig med vem som helst, hon vill ha en modern och ansvarsfull man. Via lite matchmaking träffar hon på en framgångsrik och snygg man på frisörsalongen där hennes mamma fixar sitt hår. Men är han så perfekt?

Runt Nyarai finns också hennes lillasyster Mati som riktigt bra på basket och Nyarais två närmaste vänner. Föräldrarna säger att det inte går att leva på att spela basket som kvinna in Zimbabwe och att lillasystern ska fokusera på sina collegestudier.

De två vännerna är varandras motsatser. Den ena, Nonto, är djupt kristen, har väntat med sex och ska gifta sig med en lika kristen man. Den andra, Maxi, har en affär med en gift man och tycker att det där med giftermål är fånigt.

Foto från maijaifilms.com (Nyanrai, Maxi och Nonto från en scen i filmen)

Där har vi grundberättelsen. Filmen var helt ok, kanske sänker jag mina krav bara för att det så tydligt låg en låg budget bakom. Om samma film hade gjorts i Hollywood, eller för den delen i Sverige hade jag kanske sett den med andra ögon.

Nu fanns det vissa irritationsmoment. Som att skådespeleriet inte alltid var på topp och att kameran sköttes slarvigt. Vid några scener klipptes cirka en till två centimeter av skådespelarnas huvuden av av kameran. Inte så proffsigt. Själva bildkvalitén var inte heller hundra, men det går att bortse ifrån. Något som inte är lika lätt att bortse från är scenövergångarna, de kändes vid flera tillfällen väldigt såpa-aktiga och i vissa fall rent skrattretande, man måste inte använda sig av alla effekter bara för att man kan.

Trots mina ovanstående invändningar tyckte jag ändå att filmen var ok. Slutet kanske var lite tillrättalagt, men jag tror att det var budskapet som var det viktiga i den här filmen. Att kvinnor kan. Om jag skulle sätta ett betyg på filmen så får det nog bli en 2a, det vill säga bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s