Once upon a time in London – 5

Allting har en ände, så även min vistelse hos Filip i London. Sista dagen blev lugn och fridsam. Vi gick till ett av Filips favoritfik, gick vilse på vägen, men hittade, med hjälp av våra fantastiska smartphones, rätt igen. Violet heter stället och är ett litet, litet ställe med hembakat surdegsbröd, flera sorters kakor, cupcakes och scones. Med priser därefter. Jag beställde en presskanna, med hopp om att de(britter i allmänhet) inte skulle kunna misslyckas. Det var som att dricka diskvatten. Det är det tråkigaste med hela Storbritannien(ok kanske inte), att de inte kan brygga riktigt kaffe. Vi hade det trevligt ändå. Efter cafébesöket hann vi bara med en långsam promenad in till Brick Lane och Liverpool Street, med en avstickare in på Beyond Retro. Samma som i Göteborg, men mer att välja bland. Ångrar fortfarande att jag inte köpte den ärmlösa sidenknutblusen som var så snygg, men det är inget att göra åt.

Once upon a time in London – 4

Fjärde dagen i London var också den näst sista dagen och efter att vi bara hållt oss runt East End, Brick Lane, Liverpool Street var det dag att ta sig an shoppingmeckat Oxford Street. Herreminje säger jag. Galet mycket folk. Vi tog oss till Primark, bara för att och att Filip aldrig varit där innan, men det räckte att jag kom innanför dörrarna så ville jag vända igen. Kan ha berott på att det var nationell helgdag och att  alla andra var lediga också, men jag blir mer och mer trött på klassisk shopping. Tacka vet jag lite lugn vintage, där man oantastad strosar runt bland hängarna och hittar något eget. Allt igenom negativt var det inte, köpte ett par converse med rejäl rabatt mot det svenska priset.

Vi var hela tiden tvungna att hålla koll på klockan eftersom vi bestämt med Josefin dagen innan att vi skulle gå och se Prometheus på bion i Brick Laneområdet, plus att vi skulle ha tid att äta nåt innan bion. Filmen i sig var väl ok, en trea kanske, hade förväntat mig att bli mer rädd… Men kul om det blir en fortsättning. Efter filmen åkte Josefin hem, men jag och Filip åkte in till centrum igen för att gå på hans favorithar, en bluesbar med livemusik. Det var ett riktigt svängigt ställe, när vi väl kom in efter en timme i kö. Dessutom spelade en av Filips gitarridoler under kvällens jam så det var en winwinkväll. I källaren där också toaletterna fanns hade de målat av alla sina favoritlegendarer, så de var jag ju tvungen att fota.

Once upon a time in London – 3

Den tredje dagen i London var en stor dag. Drottningen skulle färdas i procession ner för Themsen, den största på 400 år eller nåt. Det var vi ju tvungna att se tänkte jag och Filip. Särskilt som hela eventet/firandet ledde till att Filip var ledig på måndag och tisdag och hade mer tid att umgås med mig. Tji fick vi. Det var så gott som omöjligt att komma ens i närheten av floden. Överallt var det redan avspärrat när folk sedan länge fyllt flodbankarna. Vi underskattade britternas och londonbornas monarkihysteri helt enkelt.

Det slutade med att vi gick och hälsade på Josefin och åt sushi på restaurangen som hon jobbade på. Efter det gick vi hem till Filips bror, matade katten, spelade lite fiol och tittade på film. Och innan vi försökte se drottningen hann vi med att gå igenom en blomstermarknad som antagligen var bättre när det inte regnade, men försäljarna var ett nöje i sig själva, alla ropade och sålde just sina blommor som var så bra och så billiga. Inte så illa trots allt.

Once upon a time in London – 2

Det fanns flera dagar i London. En av dem var den andra dagen. Det var en riktig toppendag som innefattade gatumarknad på Broadway med tillhörande hipsterspan och bryggeripubbesök med tillhörande hipsterspan. På bryggeripuben, London Fields Brewery, spelade ett alldeles fantastiskt litet jazzband, fantastiskt samspelta och med fantastiska solon. Tyvärr verkade det som om alla  pubbesökare förutom jag och Filip var för hippa för att dansa, men vi höll fanan högt. Efter en eller kanske två öl kom även Josefin och gjorde oss sällskap och så lyckades vi så klart träffa på en random svensk, det går ju inte att undvika dem i London.

Once upon a time in London – 1

Det var ju faktiskt så att jag åkte och hälsade på Filip i London för en månad sedan. Hade sjukt kul och tog sjukt många foton, men de stannade i kameran rätt länge. Eftersom jag drar mig för att rita upp mitt nätverk som jag borde göra just nu, blir det ett litet inlägg om London istället, eller första dagen där, det var ju fem stycken sådana… (hinthint om framtida inlägg)

Jag kom i alla fram till London i en bit, var lite orolig, men hittade snabbt till Spitalfields Market och senare, av en slump, Filip, som var ute på rast och skulle köpa något sötsliskigt bakverk. Filip kunde ju sitt område och huxflux var jag på Brick Lane och fastnade rätt länge inne i de olika vintageaffärerna. Mumma! När Filip slutat jobba blev vi nästan direkt överfallna av en fotograferande japan som bara var tvungen att ta kort på Filip för sitt magasin, tror det hette Fudge. Fast Filip var tvungen att kavla ner jeansen från knäna, att visa vaderna var inte ok…

Vi tog en öl eller två på The Pride of Spitalfields och så gick vi och hängde med Filips arbetskamrater på LBi, åt varsin pizza med het chiliolja och la oss. Slut på dag 1. Skit i min torftiga beskrivning och titta på bilderna istället. Dag två skulle innebära gatumarknad, roligt folk och bryggeripub(stay tuned, haha).

Midsommar pt 3: 23/6

Midsommardagen. Den stora bakisdagen. Alla går bara runt och håller sig för huvudet. Om de ens kommer upp ur sängen… Jag mådde oförskämt bra och det hanns till och med med ett premiärdopp i havet. Men att stanna uppe/masa sig upp för att se soluppgången var inget för mig. En fin dag ändå. Lugn, solig och utan krav. Kanske lite för solig utan solkräm. Men jag överlevde. Det gjorde vi alla.

Midsommar pt 2: 22/6

Såhär en dag sent kom jag på att jag borde döpt mina midsommarinlägg till ”En midsommarnattsdröm akt 1, akt 2 och akt 3. Men jag får spara på pretentionerna till en annan gång. Vi går alltså vidare i samma stil som i går. Midsommarafton var riktigt, riktigt bra. Kanske inte riktigt så varm som man skulle kunnat önska, men endast en liten skur. Det firades rätt traditionellt med sill, nubbe och dans runt stången. Tyvärr verkar jag inte ha ett enda kort på varken dans eller stång, men jag lovar, vi gjorde det. Och det var kul.