Livet, döden och allt därimellan

Det är min vardag nuförtiden. Jobbar man på ett demensboende finns alltid den svartklädda lieförsedda närvaron där. Under mina två veckor har redan en man hunnit dö. Det kom ganska oväntat för oss allihop, för han var en av de piggare. Sedan förra sommare har flera som jag lärde känna då gått bort. Och det är tråkigt.
Samtidigt är människor underbara. Jag tror alla skulle ha nytta av att jobba en tid inom äldrevården. Man blir liksom ödmjuk. Och man tänker till, ganska ofta; hur blir det när man själv blir gammal? Och hur står det till med far- och morföräldrar? Idag, mitt i allt, har jag både fått höra ”jag älskar dig” och ”du är så rar”. Dessutom har jag fått två kindpussar. Känslor finns alltid kvar, även om de ibland kan vara svåra att utrycka. Men det kan ju ickedementa också ha problem med.

Annonser

Aldrig ensam

Nu är både mamma och pappa hemma. Lite egentid hade faktiskt inte skadat, men pappa gick på semester i fredags, och mamma är sjukskriven, så det är inte så mycket att göra åt. Men jag gör inte så mycket i vilket fall, har hamnat i någon slapp fas, dagens ansträngning var att plocka ur diskmaskinen, så jag ska väl egentligen inte klaga.

Veckans höjdpunkter, hittills består annars av att Clara kanske kommer hit på torsdag om det är fint väder = premiärdopp. Den andra höjdpunkten innehåller samma Clara, fredag på Liseberg med Jonathan Johansson. Herregud säger jag bara. Kittlar i magen bara jag tänker på det. Efter att ha sett Jonathan var för sig, jag i Lund och Clara i Göteborg, ska vi nu se honom tillsammans. Det kommer med största sannolikhet bli magiskt. För det är trots allt något extra att gå och se en artist med någon som gillar artisten lika mycket, det blir liksom dubbelt så bra.

Den karamellen måste jag suga på ett tag… under tiden njuter vi av den formidabla videon till Aldrig ensam.

Sommar; pengabrist och musik

Idag fixar jag det sista innan jag åker hem till Kullavik över sommaren. Det handlar framför allt om packning. Packning av kläder, packning av mat, packning av teknik, fast dit har jag inte kommit än. Satte mig vid datorn istället.

Sommaren ska alltså spenderas hos mamma och pappa.

Fördelar: Ingen hyra att betala, maten så gott som gratis, alla vänner i Göteborg, Jobb, Way Out West, möjlighet att baka en massa bröd.

Nackdelar: Det blir tre(!) månader cirka att spendera med mamma och pappa och båda systrarna, under ett tak. Som att gå tio år tillbaka i tiden. Jag kan inte vara spontan utan måste planera alla resor in till stan. En timme innan jag vill vara framme någonstans i Gbg måste jag åka hemifrån.

Så, tre månader. Det som antagligen kommer göra det möjligt är väl att det faktiskt blir en tidsgräns, nu vet jag att jag ska tillbaka till Lund i slutet av Augusti. Vilket är skönt

För övrigt fick jag igår bekräftelsemail på att det blir till att jobba på Way Out West i sommar också, för fjärde året. Det ska bli kul. Dessutom, något som nästan slår det, Johan och jag ska åka till Arvikafestivalen på pressackreditering för Radio AF. Gratis festival, OCH möjlighet att prova på lite journalistarbete. Nu väntar jag bara på mer info från radion och sommarjobbet, så att jag vet vad som gäller angående de inslag vi ska göra, och så att jag säkert är ledig under festivalen. Men det ska nog inte vara någa problem att byta bort en helg, om det krisar sig får jag ge bort helgen, utan att få en annan i utbyte, det funkar också.

Borde kanske göra en spellista för Arvika också… hmmm….