Stockholm

Det har skett lite förändringar på boende- och sysselsättningsfronten. Lite hastigt och lustigt kom jag in på en utbildning i webbjournalistik i Stockholm och lika hastigt och lustigt hittade jag någonstans att bo och flyttade.  Så nu kommer jag spendera hösten i Stockholm, skapandes webbsidor, webbtv och allt annat som rör nätet. Men till alla er i götet som saknar mig så där gräsligt mycket: Ha förtröstan, jag har en hemresa i månaden betald. Fram tills dess tycker jag att vi kan lyssna lite på John Maus som jag upptäckte när jag snabblyssnade igenom årets wayoutwestmusik. Tyvärr hann jag aldrig med att se honom spela, det var som vanligt lite kaosartat med klubbspelningarna.

Annonser

Miljöombyte förnyar

Turning Torso and Västra Hamnen by night.

Image via Wikipedia

Nu är det klart. Jag ska spendera min sista praktikvecka i den stora staden. Stockholm. Yeah. Och dessutom kommer jag få göra lite redigeringsjobb och webbjobb. Kan det finnas ett bättre sätt att avsluta praktiken? Jag tror inte det.

Idag var jag ute vid Turning Torso. Och sprang runt som en galning mitt i snöyran för att försöka intervjua skolelever som jagade tomburkar åt musikhjälpen. Inte nog med att alla var höga av överskottsenergi, man kunde knappt gå för att det blåste så våldsamt och från alla håll och kanter. Men det var ändå trevligt. Och barn är härliga.

Just nu när jag sitter här och skriver ser jag att nästa låt i Musikhjälpen är DAFT PUNK med DEREZZED. Holy macaroni vad glad jag blir. Ikväll borde jag laga riktig mat, men det är segt såhär i slutet av arbetsveckan, så det blir pannkaka av det hela. Ja ugnspannkaka då.

Uppdatering: Vad är det här?!! det blev inte alls Daft Punk, istället är det nån fånig låt med 50 cent och nån annan snubbe. Vad är det här?!! frågar jag igen.

I ett parallellt universum…

…hade jag just nu suttit på ett tåg på väg till Stockholm. Igår satt jag och väntade, ett klick ifrån att köpa biljetter för en tur och returresa för idag. Jag förde t.o.m. över pengar från mitt sparkonto för att kunna betala biljetterna. Och vad hände? Min intervjuperson skrev att han tagit fel på dag, och att det bara var fredag som kan kunde träffa mig. Hua mej. Där var det nära att jag slängde iväg nästan 480 spänn på ingenting. Nu ligger de istället tryggt på bankkontot.

Men tanken på ett hastigt avbrott var lockande. Att bara bestämma mig, och åka iväg. Att ta steget. Att spendera en dag i Stockholm. Det hade varit trevligt. Det hade också blivit mycket resande på en vecka. Jag kan inte åka och intervjua honom imorgon fredag, för då har jag redan en annan intervju inbokad i Göteborg, och att hinna till Stockholm därifrån innan kl 16 skulle bli omöjligt. Men. I ett parallellt universum hade nästan varit framme i Stockholm nu.

Nu ska jag sätta mig och fila på intervjufrågor. Istället för en liveintervju med min stockholmska konstnär blir det en telefonintervju på fredag. Sista chansen att få höra vad han tycker, för tydligen flyttar han till Berlin i nästa vecka. Dit alla vägar bär.

En journalist i sitt esse: ständigt på väg.

Zoltan Glass: A Journalist writing in his BMW, Paris 1934